20 december 2005

Persbrandt som sköka?

Hanne Köller på DN är inte någon av mina favoriter. Hon är onekligen en duktig skribent, men för det mesta står hon i motsatt förhållande till min egen åsiktsåskådning. I dagens Signerat slår hon dock huvudet på spiken så att det sjunger om det. Ämnet är Expressens hetsjakt (och numera erkända övertramp) på Mikael Persbrandt och Persbrandts motanfall. Hanne skriver bland annat:

Att diskutera journalistiska övertramp med journalister är en speciell historia. Ingen försvarar lögner eller fabricerade nyheter. Men det är tonerna i resonemangen kring det som sker på nivån under som skär i öronen.

- Jojo, klunkas det. Nu passar det att klaga. Men tidigare när han kämpade på i det tysta, utan vare sig mycket till lön eller stjärnglans, då hade han minsann ingenting emot uppmärksamhet.

I vilken mån medierna medverkat till Mikael Persbrandts eller andra artisters framgångar är mer än jag vet. Men däremot vet jag att det i så fall är en bieffekt av vanligt journalistiskt arbete. Varje artikel, varje recension, varje ledare utgår från en nyhetsmässig värdering. I den mån journalister skriver om hyfsat okända personer - som senare visar sig bli stjärnor - beror det inte på att de velat göra en insats för några enskilda stackare, utan på en krass bedömning av vad som är intressant och inte.

När så maktförhållandena rubbas, när artisterna inte längre behöver medierna, får journalisterna för sig att de har en skuld att inkassera. Men det finns ingen skuld.

Journalisternas syn på artisterna blir ungefär som gubbslemmets syn på kvinnor i korta kjolar som både dansat och flörtat med en man och som sedan ändå förvägrar honom det han efter en hel kväll tycker sig ha förtjänat.


I Expressens värld är Persbrandt en sköka vars själ och privatliv kan gynundersökas lite som det passar. Och eftersom han inte varit noga med att hålla ihop knäna från början får han skylla sig själv.

Denna målande och träffande beskrivning ska jag klippa ut, rama in, slå in och ge till mig själv julklapp för att sedan hänga upp den. Rock on Hanne!

Inga kommentarer: