Nina Besara?
I går blev jag och min vän Nina Unesi ihopblandade än en gång (någon trodde att Nina var jag). Vi har blivit det några gånger. Två Södertäljetjejer med svart hår, långa näsor, assyriska/syrianska föräldrar och vassa pennor. Det är inte lätt...
Vi har som sagt förväxlats med varandra några gånger, men inte alls lika många gånger som Maryam och Mariam. För mig och Nina är det fortfarande en rolig grej, vi skrattar, fnissar och undrar om vi verkligen är så lika eller om människor som möter oss bara inte är uppmärksamma nog.
Sammanhanget som vi blev ihopblandade på i går kväll var en fin middag. Ungefär 18 av de 25 deltagarna var vita män i 50-årsåldern. Handen på hjärtat? Jag hade enormt svårt att se skillnad på dem.
6 kommentarer:
Det tog ett tag innan jag reagerade på rubriken. Nina Bes...? Nina? Nisha ska det ju va! Haha.
/Nina
Men the million dollar question är ju om det var Ninas bordsherre som stod för sammanblandningen?
Max
Jag brukar alltid kalla Erik Andersson för Anders (Lago) - fast aldrig tvärt om.
Max,
Nej, det var det inte. Inte den här gången. ;)
En klassiker: "Jag har hört så mycket gott om dig. Du jobbar väl på Tvärdrag?"
När jag svarar att de syftar på dig, Nisha, och berättar vem jag är ser lite besvikna ut (kan vara inbillning i och för sig).
Men ärligt talat förstår jag inte hur folk kan förväxla oss. Vi påminner närmast om Helan & Halvan (varav jag är den "korta, stadiga" Halvan).
/Nina
Känner igen det där... :)
Skicka en kommentar